Valdemar Sappis Arnsholm Borgen
låg mellan Ribe och
Tönder i Sönderjylland. Den första borgen låg sydväst Roost. Detta
är den senare borgen som låg straxt norr om Roost.
Efter att
först ha bekrigat kungen en tid så blev Valdemar Sappi en av kung Valdemar
Atterdags närmaste män. Han var en av de sex män som skrev under brevet om
Visby stads rättigheter 1361.
De som beseglade samman med kung Valdemar Atterdag
och kronprins Kristoffer af Lolland var: Hertig Erik af
Saxen-Lauenburg, Klaus
Limbek, Henning Podebusk och Valdemar Sappi.
Hertig Erik var kusin till kung Valdemar. Deras mödrar var systrar.
Klaus
Limbek var greve Gerts överhövitsman över Jylland och en av Niels
värsta fiender i boken. Deltog i flera uppror mot kungen, men blev
ändå drots igen.
Henning Podebusk blev drots och riksföreståndare.
Valdemar Sappi var halvbror till drottning Helvig och hertig
Valdemar och därför kungens svåger.
Historien
som berättas om kvinnan som murades in i Kruttornet på Medeltidsveckan
varje år. Den handlar om att hon förrått staden till Valdemar Sappi och inte
kung Valdemar, om det nu finns någon sanning
överhuvudtaget i den gamla historien...
Så berättar t.ex. Helmer Linderholm den historien i sin bok 'Gutabaggen
kämpar'.
Tidens Förlag 1969. Valdemar kallas ofta
för Valdemar Abelsen. Men i två påvliga brev 1355 7/9 kallas han
uttryckligen för Valdemar Eriksen. Dvs han var frillobror och inte kusin till
drottningen och hertigen. På ett av hans sigill/segl står det S'WALEMARI ERICS' i seglomskriften. Valdemar
Sappis farbror (alltså inte far) Abel Valdemarsen, var även han en oäkta frilloson på
hertiglinjen. Abel var halvbror till hertig Erik och den som
försvarade borgen Gottorp. Den borg som stormas av Niels Ebbesen och
Peter Staverskov i bokens början år 1329. De stridande furstarna är fränder. Vän blir plötsligt fiende.
Och
riddare och väpnare byter ständigt sida när gamla allianser faller
samman. Något som Klaus Limbek och Valdemar Sappi är utmärkta exempel
på...
Rekonstruktionsbilden
av borgen är gjord av Museum
Sønderjylland.
Tecknare Jørgen Andersen.
Ur
Dansk biografisk Lexikon: (Erslev har här fatt på Eriksen men i
fel far).
Sappi, Valdemar Eriksen, –1360–,
vistnok en Sønnesøn af Ridderen Abel Valdemarsen, som var en uægte Søn
af Hertug Valdemar IV af Sønderjylland og ofte nævnes som
Hovedraadgiver for sin Brodersøn Hertug Valdemar V. Selv fremtræder V.
S. som Godsejer i Vestslesvig, hvor han bl. a. fik 3 Sogne i Hvidding
Herred i Pant af Hertugen (1351). Snart efter sluttede han sig dog til
Valdemar Atterdag og hjalp sammen med sin Broder Erik Rind Kongen til at
faa Magten i de frisiske Herreder; 1359 nævnes han som Kongens Staller
her. Aaret efter deltog han i det store Rigsmøde i Kalundborg, og 1361
fulgte han Valdemar paa hans Tog til Gulland; ved Visbys Indtagelse har
han vistnok opnaaet Ridderslaget. Han hørte nu i nogle Aar til Kongens vigtigste Raader og var Slotshøvedsmand paa Riberhus; efter 1367 nævnes
han næppe. Saa vel han som hans Broder og dennes Børn førte i deres
Skjold flere Hjærter («Søblade») som Minde om deres Frændskab med
det danske Kongehus.
A. D. Jørgensen, Hist. Afhandl. II, 73 ff.
H. Petersen, Adelige Sigiller Nr. 430. 470.
Kr. Erslev. Nästa
bok: Visby 1361
Arndrup/Arnsholms först ägare
Absalons gravsten
|