Valdemar Sappis Arnsholm 

Borgen låg mellan Ribe och Tönder i Sönderjylland. Den första borgen låg sydväst Roost. Detta är den senare borgen som låg straxt norr om Roost.

Efter att först ha bekrigat kungen en tid så blev  Valdemar Sappi en av kung Valdemar Atterdags närmaste män. Han var en av de sex män som skrev under brevet om Visby stads rättigheter 1361.
De som beseglade samman med kung Valdemar Atterdag och kronprins Kristoffer af Lolland  var: Hertig Erik af Saxen-Lauenburg, Klaus Limbek, Henning Podebusk och Valdemar Sappi.

Hertig Erik var kusin till kung Valdemar. Deras mödrar var systrar. 
Klaus Limbek var greve Gerts överhövitsman över Jylland och en av Niels värsta fiender i boken. Deltog i flera uppror mot kungen, men blev ändå drots igen.
Henning Podebusk blev drots och riksföreståndare.
Valdemar Sappi var halvbror till drottning Helvig och hertig Valdemar och därför kungens svåger. 

Historien som berättas om kvinnan som murades in i Kruttornet på Medeltidsveckan varje år. Den handlar om att hon förrått staden till Valdemar Sappi och inte kung Valdemar, om det nu finns någon sanning överhuvudtaget i den gamla historien...
Så berättar t.ex. Helmer Linderholm den historien i sin bok 'Gutabaggen kämpar'. Tidens Förlag 1969.

Valdemar kallas ofta för Valdemar Abelsen. Men i två påvliga brev 1355 7/9 kallas han uttryckligen för Valdemar Eriksen. Dvs han var frillobror och inte kusin till drottningen och hertigen. På ett av hans sigill/segl står det S'WALEMARI ERICS' i seglomskriften.

Valdemar Sappis farbror (alltså inte far) Abel Valdemarsen, var även han en oäkta frilloson på hertiglinjen. Abel var halvbror till hertig Erik och den som försvarade borgen Gottorp. Den borg som stormas av Niels Ebbesen och Peter Staverskov i bokens början år 1329.

De stridande furstarna är fränder. Vän blir plötsligt fiende. Och riddare och väpnare byter ständigt sida när gamla allianser faller samman. Något som Klaus Limbek och Valdemar Sappi är utmärkta exempel på...

Rekonstruktionsbilden av borgen är gjord av Museum Sønderjylland.
Tecknare Jørgen Andersen.

Ur Dansk biografisk Lexikon: (Erslev har här fatt på Eriksen men i fel far).
Sappi, Valdemar Eriksen, –1360–, vistnok en Sønnesøn af Ridderen Abel Valdemarsen, som var en uægte Søn af Hertug Valdemar IV af Sønderjylland og ofte nævnes som Hovedraadgiver for sin Brodersøn Hertug Valdemar V. Selv fremtræder V. S. som Godsejer i Vestslesvig, hvor han bl. a. fik 3 Sogne i Hvidding Herred i Pant af Hertugen (1351). Snart efter sluttede han sig dog til Valdemar Atterdag og hjalp sammen med sin Broder Erik Rind Kongen til at faa Magten i de frisiske Herreder; 1359 nævnes han som Kongens Staller her. Aaret efter deltog han i det store Rigsmøde i Kalundborg, og 1361 fulgte han Valdemar paa hans Tog til Gulland; ved Visbys Indtagelse har han vistnok opnaaet Ridderslaget. Han hørte nu i nogle Aar til Kongens vigtigste Raader og var Slotshøvedsmand paa Riberhus; efter 1367 nævnes han næppe. Saa vel han som hans Broder og dennes Børn førte i deres Skjold flere Hjærter («Søblade») som Minde om deres Frændskab med det danske Kongehus.

A. D. Jørgensen, Hist. Afhandl. II, 73 ff.
H. Petersen, Adelige Sigiller Nr. 430. 470.

Kr. Erslev.

Nästa bok: Visby 1361

Arndrup/Arnsholms först ägare

Absalons gravsten


Arndrup/Arnsholms första ägare

Absalons gravsten

Visby stads rättigheter 1361

Valdemar Sappis vapensköld


Niels Ebbesens
vapensköld

Peder Staverskovs
vapensköld