Botulf
Kattlund skrev under två brev
De två breven skrevs med
35 års mellanrum. Det första av Botulf Kattlund. Det andra troligen av
dennes sonson och namne.
På Skattebrevet från 1412 finns Kattlunds bomärke kvar.
En
streckgubbe.
Den första säkert kände av ätten är Johannes Kattlund. Han var gift
med Giseltrud Strande. Namnet Botulf kommer till ätten från Botulf
Strande, Giseltruds farfar. Botulf Strande föddes kring 1190. Botulf
Strande omnämns i England som köpman från Visby i ett brev daterat den 20/4
1237 där kung Henrik III befaller sin skattmästare att till Botulf och
Gerhard betala ut 59 pund, 10 skilling och 9 penningar.
Johannes Kattlund var även han englandsfarare precis som sin hustrus farfar. Det
vet vi därför att år 1294 befaller den engelske kungen att 12
kvarhållna koggar skall släppas ur sin arrest. Till Johannes Catlond och
Andreas av
Kampen. Johannes och Andreas ledde troligen en konvoj av skepp från
Visby.
Peter Kattlund var troligen namnet på Johannes far.
Johannes son fick namnet Henrik efter
sin morfar Henrik Strande. Botulf Kattlund från 1412 antas vara Henriks son.
Namnet på Botulf Kattlund den yngres far, det har vi ingen aning om.
Skattebrevet 10 maj 1412 och
brevet om Gutagård 16 april 1447.
Skattebrevet daterat den 10 maj 1412 undertecknar Botulf Kattlund som
en av tjugo domare. Det är Erik av Pommern som höjer gotlänningarnas
skatt med hela 900 %. Gotlänningarna tvingas nu också börja bygga
tvångsborgen Visborg.
(Läs mer om skatten längst ner på sidan).
Detta avtal skrevs några år efter att Erik och
hans mormors syster drottning Margrete köpt tillbaks Gotland från Tyska
Ordern. Två år efter att de inlett sitt långa krig mot
holsteinarna och hansastäderna. Bara några månader innan unionsdrottningen Margrete dog i
pesten ute på Flensborgsfjorden, kort efter att hon varit på god väg
att segra efter att ha erövrat Flensborg.
Om Gotland var svenskt eller
danskt, det visste ingen vid denna tid. På unionsmöte hade det bestämts att norska
riksrådet skulle avgöra frågan, men någon dom fälldes aldrig. Att
många gotlänningarna menade att Gotland var ett eget land, det
brydde sig ingen om. Att Visby stad hellre blev kvar under Tyska
ordern, det betydde inget. Kung Erik såg det hur som
helst som så att köpet gjort ön till hans privata egendom.
Redan Vitaliebröderna under
ledning av Arend Styke hade
1394 lagt beslag på Segeltornet och några andra torn i
sydvästra delen av Visbys ringmur. Kanske var det nu som kaparna lät riva de närmaste
kyrktornen på St Hans och St Per, så att Visbyborna inte skulle kunna
placera sina kanoner där och ta tillbaks murtornen. Eller så revs
tornen först lite senare under grevefejden.
Tyska ordern lade 1398
beslag på samma murtorn och förstärkte dessa.
Nu 1412, enligt avtalet med
kung Erik, skulle alla gotlänningarna tvingas delta i
bygget av en mycket större borg
på samma ställe. Genom att göra åtta dagsverken på bygget
av borgen. Borgen hade Erik börjat bygga den 1 augusti året
innan. Nu femtio år efter invasionen 1361 blev drömmen om att återskapa
Gotlands och Visbys urgamla frihet krossad!
Skattebrevet
undertecknat i Kalmar 10 maj 1412. Min
översättning.
Med både äldre och mer nutida namnformer.
Riksarkivet:
SDHK-nr: 17827
(samt SDHK-nr: 17828)
Alla
män som detta brev ser eller hör det läsas, hälsar vi prostar,
domare och all allmoge som bygger och bor på Gotland, kärleksfullt
med vår Herre.
Och kungör, att vi under vår herres år 1412 tisdag näst innan
Kristi himmelsfärdsdag har ingått avtal och förlikning i Kalmar
med den ädla herre och furste, herr Erik, med Guds nåde
Danmarks, Sveriges och Norges, gotlänningars och venders kung och
hertig i Pommern, vår nådige herre, således att vi skall betala
och ge vår tidigare nämnde nådige herre, eller den han oss
befaller, så mycket som här efter nämns.
Först skall vi betala honom 120 nötkreatur, så att 80 av dem
betalas till sankt Mikkels dag och de återstående 40 nöten
skall betalas till sankt Johannes döparens dag vid midsommar.
Samt med varje nöt skall det lämnas två får vid sankt Mikkels
dags tid.
Samt med varje nöt vid sommaren skall det lämnas två lamm till
ovan nämnda sankt Johannes döparens dags tid. Samt 130 feta svin
till sankt Mortens dags tid. Samt två och ett halvt läst smör,
varav en och en halv läst smör lämnas vid sankt Mikkels dag och
en läst vid sankt Johannes döparens dag.
Samt 18 läster malt korn, 12 läster råg och sex läster havre,
lämnas skall både råg och havre 14 dagar efter sankt Mortens
dag.
Samt 400 lass hö, att lämnas till Vår Frus dag på hösten.
Samt 2000 lass ved, som skulle lämnas, när fogden ger bud om
detta.
Samt 400 feta gäss till sankt Mortens dag och 600 höns.
Samt till Pingst 200 höns samt 6000 spitfisk och tre läster
torsk lämnas när fogden ger bud om detta.
Samt 9000 Mark svenska, varav 6000 Mark skall lämnas vid nästa
sankt Mortens dag, och de andra 3000 Mark betalas till nästa
Pingst.
Samt var man åtta dagars arbete fram till dess att slottet i
Visby är fullbyggt, när fogden så kräver.
Dessa föreskrivna stycken lovar vi prostar, domare och allmoge i
Gotlands på vår goda tro och sanning varje år rättrådigt och
i tid utge till vår nådiga herre, konung Erik etcetera, eller
till vem han befaller att uppbära på sina vägnar, så lång tid
som vår nådige herres nåd och vilja det kräver.
Och till ytterligare bekräftelse och stadfästelse av alla dessa
föreskrivna stycken och artiklar var för sig har vi med vår
vilja och vetskap och berått mod vår lands sigill, tillsammans
med goda mäns sigill av detta lands inbyggare, prostar och domare
som här efter nämnes låtit hänga under detta vårt öppna
brev, som är prost
Jacob i Walle, prost Sone i Spitalen, prost Botwith i Nær, Thomas
i Lokrom, landsdomare och domare i Bro ting, Botolff i Ysom,
domare i Hedhe ting, Botolff Dwn, domare i Lyne ting, Botolff
Katlund, domare i Eghe ting, Jacob Eeste, domare i Eeste ting,
Jacob Brænthing, domare i Ruthe ting, Jacob i Wænge, domare i Halle ting, Jacob Klynt domare i Forsæ
ting, Lyfrydh i Quyum, domare i Bande ting, Botwyd i Haao, domare
i Habartlinge ting, Botild Botmunder, domare i Hoborgh ting,
Frithy i Løstum, domare i Hemse ting, Botolff i Holte, domare i
Endre ting, Rodger i Stange, domare i Burs ting, Jon Fridhelins,
domare i Kræchlingebo ting, Bolwin, domare i Dede ting, Nycles Finger, domare i Lummelund ting, Sighloffwer i Wælde, domare i Bæltz
ting, Botild i Leffwis, domare i Stenkommel ting och Olaff Kirkaby,
domaren i Gardhe ting.
Skriftlig och givet år, dag och plats som skrivet ovan. Mer
nutida namn/plats när så är möjligt:
prost Jakob i Vall (Stenkumla), prost Sune i Hospitalet (norr
Visby, under Alltinget), prost Botvid i När (Burs), Tomas i
Lokrume landsdomare (på Bro ting), Botulf i Isome på
Hejde ting (Isome g:d, Väte s:n), Botulf Dune på Lina ting (Dune
g:d i Dalhem), Botulf Kattlund på Eke ting (Kattlunds g:d), Jakob
Eyste på Eksta ting (Ekstag:d), Jacob Bränting på Rute ting (Bränting
g:d), Jacob i Vänge på på Halla ting (Vänge g:d), Jacob Klint
på Forsa ting (Klints g:d, Othem s:n), Lyfryd i Krum (?), Banda
ting (Bander gård i Mästerby), Botvid i Haas (?) på
Hablingbo ting, Botild Botmunder på Hoburgs ting (Botmunds g:d?),
Frede i Lojsta på Hemse ting (Fride g:d), Botulf i Hulte på
Endre ting (Hulte g:d), Rutger i Stånga på Burs ting, Jon
Fridelin på Kräklingebo ting (Fride g:d Gammelgarn?), Bolvin på
Dede ting (Dede g:d, Follingbo s:n / Boldwin Scheper borgerskap i
Visby), Nils Finger på Lummelunda
ting, Siglow i Välde på Bäl ting, Botild i
Levide på Stenkumla ting (Levide i Vall eller i Eskelhem) och
Olof Kyrkeby på Garde ting (Kyrkeby g:d Ethelhem s:n). |
Brevets orginaltext.
Dansk översättning.
Visborg under
senare tid.
Femton bevarade sigill
beskrivna av David Gadd: sida 1, sida
2.
Samt en femuddig stjärna. (Landsarkivet Gotland, avskriftssamlingen 5:15)
Många
gutniska vapen finns beskrivna i Visbys
rådslängd,
Brev2: Om Gutagård i Novgorod 35 år senare, 16 april 1447.
Denne Botulf Kattlund dy är
troligen en sonson till den som skrev under brevet 1412, 35 år tidigare. För
domare blev man först vid 40-års ålder. Så har det också fått
bli i mina böcker om Botulf.
Det är landsdomaren (landesdomer) Jakob
Hanger (Bro ting) och settingdomarna (landesrichter) Botolff Garde
(Garde ting) och Botolff
Kattlund (Eke ting) som skriver ett brev till rådet i Reval (Tallin). De begär
att få ut arrendesumman för Gutagård i Novgorod som på grund av
tvist deponeras i Reval. Summan är lågt satt då gården just då är
kraftigt brandskadad. Den som brukar gården är ålagd att reparera
den.
Det är den mäktige länsherren på Visborgs
slott, Olof Axelsson Thott, som till egen fördel försökt få ut och få
arrendesumman höjd.
Men rådet i Reval betalat kort därpå ut den begärda summan
till Gotlands domare.
Att de är tre som
företräder Gotland säger oss att "landesrichter" skall
förstås som settingdomare.
En eller tre landsdomare?
Att landsdomaren och de två
settingdomarna är från var sitt treding är förmodligen en rest av
det äldre system som tros ha funnits. Då när tre av de sex
settingdomarna, en från varje treding, styrde mellan alltingen.
Förmodligen kallades de tidigare alla tre för landsdomare, men hur det
egentligen var vet vi inte.

Ur artikel från 1984:
http://195.67.126.28/ga/arkiv/view.php?id=694
År 1285 ålade Magnus Ladulås
gotlänngarna att betala en årlig ledungsskatt. De 280 marker
penningar som gotlänningarna skulle erlägga vid de tillfällen som
man inte deltog i ett i laga tid utlyst ledungståg hade genom
fördraget med Magnus Ladulås övergått till en stående skatt på
jord enligt det mönster som gällde för sveariket i övrigt (Yrwing
1978, s 95).
Tributen och ledungsskatten stod oförändrad fram till 1313 då
Birger Magnusson påtvingade gotlänningarna en höjning av
skatten till 110 marker silver i tribut och 90 marker silver i
ledungsskatt. Höjningen blev relativt kortvarig och 1320 synes
Magnus Erikssons förmyndarregering bekräftat
skatteöverenskommelsen från 1285.
Skatteförhållandena efter Valdemar Atterdags erövring 1361 är
tyvärr oklara. Ingenting säkert tyder dock på att gotlänningarna
underkastats kraftiga skattehöjningar förrän 1412 då Erik av
Pommern, för att finansiera Visborgs slottsbygge, tvingade fram
en höjning av penningskatten till 9 000 marker penningar i
svenskt mynt. Omräknat betyder detta en höjning från cirka 120
till 1 100 marker silver dvs en höjning av skatten med i runda
tal 1 000 %. Därtill fick gotlänningarna för första gången
vidkännas skattepålagor av helt nya slag nämligen betydande
mängder skatt in natura och dagsverken vid slottsbygget (Yrwing
1978, s 96).
Det tredje brev som finns på Kattlunds museum
skrivet av Botulf Kattlund, det är en dramatisering, inte en verklig brevavskrift.
|