De första bössornas
historia
Det ligger mycket forskning bakom böckerna. T.ex.
om de första bössornas historia. |
![]() |
Bössorna som fanns under 1200-talet dög mest
till att skrämmas med. Men bössor som kunde skjuta iväg pilar och annat
börjar komma runt år 1300. De fanns där i Englands krig mot
skottarna straxt före århundradeskiftet. (Bössan på bilden ovan är förmodligen överdrivet stor av pedagogiska skäl). Den första finkalibrig stångbössan "cannones
de metallo", ansågs vara en italiensk bössa beskriven i ett
manuskript daterat 11/2
1326. Fast detta betraktas numera som fake. I artikeln i Historisk Tidskrift bevisas det att Vurshutte är den tidens plattyska ord för bösskytt. På svenska blir det till Fyrskytt eller Eldskytt. Ännu osäkert om det handlade om kanon eller stångbössa.
Den förste som är känd med namnet är Margarete Vuurschute omnämnd 1346 eller -47 som innehavare till en bod på torget i Lübeck. Hon var troligen änka efter en Fyrskytt. Ludemannus Vurshutte får ut fem mark silver för sin tjänst på Borgholm 1363. Han kvitterar även ut en summa i Lübeck i augusti året innan (31/8). Så Lüdemann var troligen även med där som Fyrskytt utanför Helsingborg vid nederlaget 8/7 -62, bara några veckor tidigare. Det var nog även Antzem Lemmeken som nämns i en av handlingarna.
Borgholm ges av kung Håkon till hansan som bot för att Håkon och Magnus
aldrig dök upp där vid den katastrofala belägringen utanför Helsingborg
1362. Märkligt nog tycks historiker inte ha noterat att Borgholm gavs
till två städer. Till Lübeck och Visby tillsammans. Ett starkt bevis
för att Visby slogs mot kung Valdemar bara året efter invasionen av
Gotland.
Näste herre till Borgholm är greve Henrik på Kalmar borg. Var det kanske
så att han fick Öland av kung Albrekt som ersättning för den pant i Gotland han
fått tidigare (juli -64), därför att freden -65 med kung Valdemar gjort panten i gotländska
landsbygden värdelös? När
fick då greven Öland med Borgholm? Kanske köpte han panten någon gång
-64 -65 av hansan som behövde silver till lösen av Valdemars fångar?
Eller fick han kanske panten som en del av freden mellan greven och Valdemar
-65? Eller vid freden mellan Mecklenburgarna och
Valdemar -66, då när Valdemar fick sig Gotland tillerkänt av gamle
hertig Albrekt. Kung Valdemar var arvslös efter Kristoffers död. Så den danske kungen sågs nog av gotlänningarna som ett mindre hot än Henrik. Det som gjorde greven till ett värre hot var det att de visste att greven tveklöst skulle börja bygga en tvångsborg på ön så fort han fick satt sin fot där. Kalmar län och Öland friköptes några år senare från greve Henrik av gamle hertig Albrekt av Mecklenburg, för sin son kung Albrekts räkning.
M En
av de felaktigheter som envist lever vidare är myten att den danske
kronprinsen blev dödligt sårad av en stångbössa utanför Helsingborg. Och det
trots att redan denna 120-åriga artikel grundligt tillbakavisar detta.
Detta går t.ex. igen i det annars utmärkta bildspelet från Fotevikens
museum (se menyn till vänster). I de bevarade listor över de som tillfångatogs av Valdemar framgår det att Rostock var den stad som drabbades hårdast. De lösensummor som betalades ut till Valdemar efteråt var enorma. Sjöslaget enligt wiki, med referat av flera källor.
I ett desperat försök att stoppa Valdemars framryckning 1360 gav kung Magnus alltså bort borgen i Kalmar till Valdemars arvfiende greve Henrik av Holstein. Men hur var det då när Valdemar och Henrik stod där på var sin sida av Kalmarsund? Hade deras trupper stångbössor? Och hur rimligt är det att anta att de fanns med bland Valdemars trupper under invasionen av Gotland 1361?
Men innan dess hade den fransk-danska alliansen fått även den engelske
kungen att ingå liknande avtal, och det med Valdemars arvfiende, greve
Henrik av Holstein. Från 1355 tjänar greven den engelske kungen med 200 man för 2.000 floriner årligen.
Redan 1346 deltog han i slaget i Crecy på Englands sida. När vi nu vet att bössorna börjat bli vanliga i området minst tio år tidigare, och när vi vet att i varje fall greven slagits på engelsk sida. Och vet att kung Valdemar, uppvuxen vid den tyske kejsar Ludvigs Bayerska hov, inte heller han är oerfaren av strider nere i Europa. Han belägrade t.ex. Berlin framgångsrikt redan tio år innan han invaderade Gotland. Och när vi dessutom vet att det fanns skeppsbössor på några av de erövrade skeppen där utanför Helsingborg -62, och minst en Fyrskytt på Borgholm -63. Då blir det mycket troligt att stångbössorna fanns med straxt innan, både där vid Kalmarsund 1360 och på Gotland 1361. Och så har det fått bli i min bok. Vid slagfältsundersökningarna vid Mästerby har det hittats 3 järnkulor i samma lager som andra fynd från 1361. De har inte kunnat åldersbestämmas. Arkeologerna tror dock det skulle kunna vara fråga om kulor från handeldvapen använda 1361. Förhoppningsvis kan fler hittas så vi får bevis.
Medival Gunpowder Research Group, Eldpilar o. Eldkrukor, Middelaldercentret Att använda krut av Sven Rosborn Krudt og kanoner Middelaldercentret Skjutning med blidor och bössa, centrets reklamfilm |
|