Botulf Kattlund skrev under två brev

De två breven skrevs med 35 års mellanrum. Det första av Botulf Kattlund. Det andra troligen av dennes sonson och namne. 
På Skattebrevet från 1412 finns Kattlunds bomärke kvar. 
En streckgubbe.

Den första säkert kände av ätten är Johannes Kattlund. Han var gift med Giseltrud Strande. Namnet Botulf kommer till ätten från Botulf Strande, Giseltruds farfar. Botulf Strande föddes kring 1190. Botulf Strande omnämns i England som köpman från Visby i ett brev daterat den 20/4 1237 där kung Henrik III befaller sin skattmästare att till Botulf och Gerhard betala ut 59 pund, 10 skilling och 9 penningar. 
Johannes Kattlund var även han englandsfarare precis som sin hustrus farfar. Det vet vi därför att år 1294 befaller den engelske kungen att 12 kvarhållna koggar skall släppas ur sin arrest. Till Johannes Catlond och  Andreas av Kampen. Johannes och Andreas ledde troligen en konvoj av skepp från Visby.  
Peter Kattlund var troligen namnet på Johannes far. Johannes son fick namnet Henrik efter sin morfar Henrik Strande. Botulf Kattlund från 1412 antas vara Henriks son. 
Namnet på Botulf Kattlund den yngres far, det har vi ingen aning om.


Skattebrevet 10 maj 1412 och brevet om Gutagård 16 april 1447.

Skattebrevet daterat den 10 maj 1412 undertecknar Botulf Kattlund som en av tjugo domare. Det är Erik av Pommern som höjer gotlänningarnas skatt med hela 900 %. Gotlänningarna tvingas nu också börja bygga tvångsborgen Visborg. 
(Läs mer om skatten längst ner på sidan).

Detta avtal skrevs några år efter att Erik och hans mormors syster drottning Margrete köpt tillbaks Gotland från Tyska Ordern. Två år efter att de inlett sitt långa krig mot holsteinarna och hansastäderna. Bara några månader innan unionsdrottningen Margrete dog i pesten ute på Flensborgsfjorden, kort efter att hon varit på god väg att segra efter att ha  erövrat Flensborg.

Om Gotland var svenskt eller danskt, det visste ingen vid denna tid. På unionsmöte hade det bestämts att norska riksrådet skulle avgöra frågan, men någon dom fälldes aldrig. Att många gotlänningarna menade att Gotland var ett eget land, det brydde sig ingen om. Att Visby stad hellre blev kvar under Tyska ordern, det betydde inget. Kung Erik såg det hur som helst som så att köpet gjort ön till hans privata egendom.

Redan Vitaliebröderna under ledning av Arend Styke hade 1394 lagt beslag på Segeltornet och några andra torn i sydvästra delen av Visbys ringmur. Kanske var det nu som kaparna lät riva de närmaste kyrktornen på St Hans och St Per, så att Visbyborna inte skulle kunna placera sina kanoner där och ta tillbaks murtornen. Eller så revs tornen först lite senare under grevefejden.
Tyska ordern lade 1398 beslag på samma murtorn och förstärkte dessa. 

Nu 1412, enligt avtalet med kung Erik, skulle alla gotlänningarna tvingas delta i bygget av en mycket större borg på samma ställe. Genom att göra åtta dagsverken på bygget av borgen. Borgen hade Erik börjat bygga den 1 augusti året innan. Nu femtio år efter invasionen 1361 blev drömmen om att återskapa Gotlands och Visbys urgamla frihet krossad!

Skattebrevet undertecknat i Kalmar 10 maj 1412. Min översättning. 
Med både äldre och mer nutida namnformer.

Riksarkivet: SDHK-nr: 17827 (samt SDHK-nr: 17828)

Alla män som detta brev ser eller hör det läsas, hälsar vi prostar, domare och all allmoge som bygger och bor på Gotland, kärleksfullt med vår Herre.
Och kungör, att vi under vår herres år 1412 tisdag näst innan Kristi himmelsfärdsdag har ingått avtal och förlikning i Kalmar med den ädla herre och furste, herr Erik, med Guds nåde Danmarks, Sveriges och Norges, gotlänningars och venders kung och hertig i Pommern, vår nådige herre, således att vi skall betala och ge vår tidigare nämnde nådige herre, eller den han oss befaller, så mycket som här efter nämns.
Först skall vi betala honom 120 nötkreatur, så att 80 av dem betalas till sankt Mikkels dag och de återstående 40 nöten skall betalas till sankt Johannes döparens dag vid midsommar. Samt med varje nöt skall det lämnas två får vid sankt Mikkels dags tid.
Samt med varje nöt vid sommaren skall det lämnas två lamm till ovan nämnda sankt Johannes döparens dags tid. Samt 130 feta svin till sankt Mortens dags tid. Samt två och ett halvt läst smör, varav en och en halv läst smör lämnas vid sankt Mikkels dag och en läst vid sankt Johannes döparens dag.
Samt 18 läster malt korn, 12 läster råg och sex läster havre, lämnas skall både råg och havre 14 dagar efter sankt Mortens dag.
Samt 400 lass hö, att lämnas till Vår Frus dag på hösten.
Samt 2000 lass ved, som skulle lämnas, när fogden ger bud om detta.
Samt 400 feta gäss till sankt Mortens dag och 600 höns.
Samt till Pingst 200 höns samt 6000 spitfisk och tre läster torsk lämnas när fogden ger bud om detta.
Samt 9000 Mark svenska, varav 6000 Mark skall lämnas vid nästa sankt Mortens dag, och de andra 3000 Mark betalas till nästa Pingst.
Samt var man åtta dagars arbete fram till dess att slottet i Visby är fullbyggt, när fogden så kräver.
Dessa föreskrivna stycken lovar vi prostar, domare och allmoge i Gotlands på vår goda tro och sanning varje år rättrådigt och i tid utge till vår nådiga herre, konung Erik etcetera, eller till vem han befaller att uppbära på sina vägnar, så lång tid som vår nådige herres nåd och vilja det kräver.
Och till ytterligare bekräftelse och stadfästelse av alla dessa föreskrivna stycken och artiklar var för sig har vi med vår vilja och vetskap och berått mod vår lands sigill,  tillsammans med goda mäns sigill av detta lands inbyggare, prostar och domare som här efter nämnes låtit hänga under detta vårt öppna brev, som är prost Jacob i Walle, prost Sone i Spitalen, prost Botwith i Nær, Thomas i Lokrom, landsdomare och domare i Bro ting, Botolff i Ysom, domare i Hedhe ting, Botolff Dwn, domare i Lyne ting, Botolff Katlund, domare i Eghe ting, Jacob Eeste, domare i Eeste ting, Jacob Brænthing, domare i Ruthe ting, Jacob i Wænge, domare i Halle ting, Jacob Klynt domare i Forsæ ting, Lyfrydh i Quyum, domare i Bande ting, Botwyd i Haao, domare i Habartlinge ting, Botild Botmunder, domare i Hoborgh ting, Frithy i Løstum, domare i Hemse ting, Botolff i Holte, domare i Endre ting, Rodger i Stange, domare i Burs ting, Jon Fridhelins, domare i Kræchlingebo ting, Bolwin, domare i Dede ting, Nycles Finger, domare i Lummelund ting, Sighloffwer i Wælde, domare i Bæltz ting, Botild i Leffwis, domare i Stenkommel ting och Olaff Kirkaby, domaren i Gardhe ting.
Skriftlig och givet år, dag och plats som skrivet ovan.

Mer nutida namn/plats när så är möjligt: 
prost Jakob i Vall (Stenkumla), prost Sune i Hospitalet (norr Visby, under Alltinget), prost Botvid i När (Burs), Tomas i Lokrume  landsdomare (på Bro ting),  Botulf i Isome på Hejde ting (Isome g:d, Väte s:n), Botulf Dune på Lina ting (Dune g:d i Dalhem), Botulf Kattlund på Eke ting (Kattlunds g:d), Jakob Eyste på Eksta ting (Ekstag:d), Jacob Bränting på Rute ting (Bränting g:d), Jacob i Vänge på på Halla ting (Vänge g:d), Jacob Klint på Forsa ting (Klints g:d, Othem s:n), Lyfryd i Krum (?), Banda ting (Bander gård i Mästerby),  Botvid i Haas (?) på Hablingbo ting, Botild Botmunder på Hoburgs ting (Botmunds g:d?), Frede i Lojsta på Hemse ting (Fride g:d), Botulf i Hulte på Endre ting (Hulte g:d), Rutger i Stånga på Burs ting, Jon Fridelin på Kräklingebo ting (Fride g:d Gammelgarn?), Bolvin på Dede ting (Dede g:d, Follingbo s:n / Boldwin Scheper borgerskap i Visby), Nils Finger på Lummelunda ting, Siglow i Välde på Bäl ting, Botild i Levide på Stenkumla ting (Levide i Vall eller i Eskelhem) och Olof Kyrkeby på Garde ting (Kyrkeby g:d Ethelhem s:n).

Brevets orginaltext. Dansk översättning. Visborg under senare tid.

Femton bevarade sigill beskrivna av David Gadd: sida 1, sida 2.
Samt en femuddig stjärna. (Landsarkivet Gotland, avskriftssamlingen 5:15) 

Många gutniska vapen finns beskrivna i Visbys rådslängd,

Brev2: Om Gutagård i Novgorod 35 år senare, 16 april 1447. 

Denne Botulf Kattlund dy är troligen en sonson till den som skrev under brevet 1412, 35 år tidigare. För domare blev man först vid 40-års ålder. Så har det också fått bli i mina böcker om Botulf.

Det är landsdomaren (landesdomer) Jakob Hanger (Bro ting) och settingdomarna (landesrichter) Botolff Garde (Garde ting) och Botolff Kattlund (Eke ting) som skriver ett brev till rådet i Reval (Tallin). De begär att få ut arrendesumman för Gutagård i Novgorod som på grund av tvist deponeras i Reval. Summan är lågt satt då gården just då är kraftigt brandskadad. Den som brukar gården är ålagd att reparera den.

Det är den mäktige länsherren på Visborgs slott, Olof Axelsson Thott, som till egen fördel försökt få ut och få arrendesumman höjd. 
Men rådet i Reval betalat kort därpå ut den begärda summan till Gotlands domare.

Att de är tre som företräder Gotland säger oss att "landesrichter" skall förstås som settingdomare.


En eller tre landsdomare?

Att landsdomaren och de två settingdomarna är från var sitt treding är förmodligen en rest av det äldre system som tros ha funnits. Då när tre av de sex settingdomarna, en från varje treding, styrde mellan alltingen. Förmodligen kallades de tidigare alla tre för landsdomare, men hur det egentligen var vet vi inte. 



Ur artikel från 1984: http://195.67.126.28/ga/arkiv/view.php?id=694

År 1285 ålade Magnus Ladulås
gotlänngarna att betala en årlig ledungsskatt. De 280 marker
penningar som gotlänningarna skulle erlägga vid de tillfällen som
man inte deltog i ett i laga tid utlyst ledungståg hade genom
fördraget med Magnus Ladulås övergått till en stående skatt på
jord enligt det mönster som gällde för sveariket i övrigt (Yrwing
1978, s 95).

Tributen och ledungsskatten stod oförändrad fram till 1313 då
Birger Magnusson påtvingade gotlänningarna en höjning av
skatten till 110 marker silver i tribut och 90 marker silver i
ledungsskatt. Höjningen blev relativt kortvarig och 1320 synes
Magnus Erikssons förmyndarregering bekräftat
skatteöverenskommelsen från 1285.

Skatteförhållandena efter Valdemar Atterdags erövring 1361 är
tyvärr oklara. Ingenting säkert tyder dock på att gotlänningarna
underkastats kraftiga skattehöjningar förrän 1412 då Erik av
Pommern, för att finansiera Visborgs slottsbygge, tvingade fram
en höjning av penningskatten till 9 000 marker penningar i
svenskt mynt. Omräknat betyder detta en höjning från cirka 120
till 1 100 marker silver dvs en höjning av skatten med i runda
tal 1 000 %. Därtill fick gotlänningarna för första gången
vidkännas skattepålagor av helt nya slag nämligen betydande
mängder skatt in natura och dagsverken vid slottsbygget (Yrwing
1978, s 96).

Det tredje brev som finns på Kattlunds museum skrivet av Botulf Kattlund, det är en dramatisering, inte en verklig brevavskrift.